Jag växte upp i Stenkyrka, två och en halv mil norr om Visby. Även om jag själv inte blev lantbrukare vet jag vad det innebär att leva på landsbygden – avstånden, beroendet av bilen och vikten av fungerande service. Gotland och Sveriges landsbygder har en enorm utvecklingskraft. Här finns företagsamhet, livsmedelsproduktion, besöksnäring och energi. Men då måste politiken göra det möjligt att bo, arbeta och investera även utanför storstäderna.
Under vänsterstyret pressades landsbygden av höga drivmedelsskatter, stigande elkostnader och hot om återinförd fastighetsskatt. Det slog direkt mot hushåll, lantbrukare och företag. Den moderatledda regeringen har i stället sänkt drivmedelsskatterna, stärkt hushållens ekonomi och fattat beslut om två nya elkablar till Gotland för att säkra energiförsörjningen. Det är konkret politik för hela landet.
Landsbygden är inget särintresse – den är en förutsättning för Sveriges självförsörjning, tillväxt och beredskap. Jord- och skogsbruket producerar mat, råvaror och förnybar energi. På Gotland är det tydligt hur lantbruk, livsmedelsindustri och besöksnäring hänger ihop. Då krävs rimliga villkor, fungerande infrastruktur och mindre regelkrångel.
Jag vill att det ska vara självklart att kunna leva ett gott liv på Gotland – oavsett om man driver gård, jobbar i besöksnäringen eller pendlar till Visby. Sverige ska hålla ihop. Det kräver en politik som stärker – inte straffar – landsbygden.
Mina viktigaste prioriteringar:
- Fortsätta sänka kostnader för familjer och företag på landsbygden – särskilt drivmedel och energi.
- Förenkla regelverk för jord- och skogsbruk samt livsmedelsproduktion så att fler kan investera och växa.
- Säkra robust infrastruktur och energiförsörjning på Gotland, inklusive byggandet av de två nya elkablarna till fastlandet.
- Värna äganderätten och säkerställa att miljö- och energipolitik utformas med respekt för lokalsamhällen och landskapsvärden.