Det märks att valrörelsen är på väg att ta fart på Gotland. Antalet debatter som anordnas ökar, tonläget i sociala medier höjs och partiernas löften blir allt mer vidlyftiga. På första maj lanserades till exempel den nygamla idén om sex timmars arbetsdag, som Miljöpartiet och andra till vänster vill införa.
Visst kan det kännas fint och härligt när politiker säger att det är möjligt att jobba mindre men ändå behålla hela sin lön. Det är nog många som hellre hade lagt tid på att umgås med barnen, ägna sig åt fritidsintressen eller förverkliga sig själv genom att jobba mindre utan att gå ned i lön. Men vad kostar en sådan reform och vem ska betala?
Först och främst är det viktigt att slå fast att man får mindre gjort på sex timmar än vad man får gjort på åtta. Särskilt i de yrken som finns inom Region Gotland är det tydligt. Lärare kan inte lämna barnen i klassrummet och gå hem efter sex timmar – och läkare på lasarettet kan inte magiskt operera snabbare. Ska vi korta köerna till vården och få bort bygglovskön behövs alla arbetade timmar.
Men om man ändå skulle genomdriva förslaget om sex timmars arbetsdag, vad skulle det kosta? När vi tittar på Region Gotlands årsredovisning och gör blygsamma antaganden om löner och kompetensförsörjning, visas en väldigt tydlig bild. Dels skulle Region Gotland behöva anställa cirka 900 personer för att kunna fortsätta leverera välfärd på nuvarande nivå. Var man ska hitta de läkarna och lärarna är oklart. Dels skulle kommunalskatten behöva höjas med cirka 3,80 kronor på varje intjänad hundralapp för att skattepengarna ska räcka till.
En sådan skattehöjning skulle kosta en helt vanlig familj omkring 40 000 kronor per år, utan att man får mer välfärd för pengarna. I ett läge där det redan är dyrt att tanka bilen, betala elräkningen eller transportera sig till fastlandet, så kan man fundera på om det är önskvärt eller ens realistiskt.
Gotland behöver politiker som prioriterar det som faktiskt förstärker välfärden: fler arbetade timmar, kortare köer och ordning på ekonomin. Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön låter kanske lockande i ett förstamajtal, men i verkligheten betyder det färre människor i välfärden eller kraftigt höjd skatt. Så frågan alla bör ställa sig under valrörelsen – vad kostar partiernas vallöften och vem ska betala?
Jesper Skalberg Karlsson (M)
Riksdagsledamot
Niklas Carlberg (M)
Miljö- och byggnämnden